Carina

Trodde jag skulle få ha en liten baby lite längre ännu förra gången, hon var ju rätt sen med att vända sig från mage till rygg t.ex., våran lilla Esther, men hon tar igen det med råge nu i stället. Så här hittade jag henne idag när jag höll på julstädade och hade dammsugaren framme:



Det låter så ljuvligt mysigt när man hör klappet av små, små händer mot golvet och vet att hon kryper efter mig från rum till rum. Än tar det ganska lång tid för henne, för hon sätter sig och vilar med jämna mellanrum...:-)

Två gullungar i en låda!

coola Esther, kryper ofta omkring med någon lämplig sak i munnen. :-)



Alltså....jag vet inte vem....



...som lär sonen i huset en massa dumheter! :-)



Kan ni förstå att han ringer pappa 3 ggr/dag för att fråga när han slutar på jobbet??! Borde det inte vara lika roligt att vara hemma med mamma?? :-) Han är i allafall världens bästa pappa! ♥

Esther har backat in och parkerat! :-)

För ett tag sedan skrev jag i bloggen att vi inte skulle vaccinera oss, inte ens Esther. Men nu tror jag att vi har tänkt om angående Esther. Hon tillhör riskgruppen och är i farozonen att drabbas värre ifall hon smittas av svininfluensan. Det är svårt att veta vad som är bäst. Det finns en massa konspirationsteorier i omlopp och inga objektiva forskningar känns det som. Läser man på internet blir man bara mera orolig och jag har grubblat och oroat mig i det oändliga. Jag har bett och läst och bett ännu mera och önskat få frid över mitt beslut, men inte riktigt fått det. Och tanken att Gud inte ger mig frid eftersom beslutet jag tagit (att inte vaccinera Esther) varit fel, har slagit mig. Nu har jag ändrat mig och bestämt mig för att vaccinera Esther i allafall och konstigt nog har jag mera frid över detta beslut, även om jag naturligtvis fortfarande oroar mig och grubblar över detta. Jag har bett att Gud på något sätt ska hindra mig från att vaccinera Esther om det är fel, och om Han inte hindrar mig så har jag bett att Han ska välsigna vaccinet i stället. Mera ligger inte i min makt och jag MÅSTE lämna all min oro och mina bördor på Honom. En övning i att förlora kontrollen - bra för mig som är en riktig kontrollfreak! Men be för mig, speciellt Esther, att beslutet skulle vara rätt och att Han skyddar henne för att biverkningar. Jag oroar mig inte för de omedelbara biverkningarna, snarare de långsiktiga, de som kan dyka upp om ett år, 5 år, 10 år...SÅ mycket oro jag har för Esther! Så rädd jag är för att förlora henne...och så mycket jag älskar det lilla livet! Kanske för att jag ständigt lever med rädslan att inte få ha henne. Så klart oroar jag mig också för Lukas, men inte på samma sätt. Att förlora Esther är mera en realitet känns det som, mänskligt sett alltså. Och då är hon ändå "frisk". Tänker på dem som "på riktigt" har ett sjukt barn!  

Annars då? Vi var på pricktest angående mjölkallergi förra veckan. Pricktestet visade ingenting så ett blodprov togs som vi ska få svar på denna vecka. Hon får mjölkfri kost, och bajset är mera normal både till färg och konsistens. Men hon fortsätter att sova dåligt och har börjat spy mycket oftare. Hon spyr omedelbart efter att hon ätit fast mat, både gröten på kvällen och lunchen. Hon äter inga stora mängder, vi är kanske uppe i en halv liten burk till lunch, och lite gröt. Ändå spyr hon från det hon ätit i 1-1½ timme framåt. Det kommer inga stora mängder i taget, men efter ca 1 timme kan det inte finnas mycket kvar av lunchen/gröten i magen eftersom hon äter så små mängder. Men hon är fortsättningsvis glad och go´ på dagarna. Hon utvecklas som hon ska, sitter stadigt utan stöd, tar sig upp på alla fyra och gungar och försöker krypa. Hon har tagit några krypsteg men verkar inte ha full kontroll ännu. Hon snurrar på stället och backar fort. Hon kan sätta sig upp från krypposition och andra vägen också. Lite senare än Lukas är hon, men inte särskilt mycket ändå! Och han gick vid 8½ månader och det är ändå inte riktigt "normalt". :-) Så hon utvecklas bra och som hon ska med andra ord. Oroar mig ändå för magen och maten och tillväxten.

Martin var i Tyskland hela förra veckan och det gick rätt bra. Naturligtvis blir tålamodet rätt kort mot slutet och trött är man ständigt eftersom Esther (och Lukas också för den delen!) sover så dåligt. Här är några bilder:




Lukas leker, vilket han är otroligt duktig på, speciellt när pappa inte är hemma! :-) Av pappa, eller Martin som han säger, kräver han 110% hela tiden!


Vem där?? :-)

 
Från en av våra fina lekparker här i närheten.


Hannes och Lukas på det tre-hövdade monstret.


Samma park.

På Esther, den lilla, söta skönisen! Ska ladda upp mera för nu har jag äntligen fått tömt kameran, men jag orkar inte gå igenom all bilderna just nu. :-)

Farsdag i morgon och på måndag en ny vecka i Tyskland för Martin!

Dags för uppdatering kanske? :) Jag är en oengagerad bloggare kan man väl säga. Det händer mycket här. Vi har haft Dani och Sofie och Hannes på besök, vilket var jätteroligt! :) Jag har haft en seg och envis förkylning som hållit i sig i snart 2 veckor. Ingen träning den sista tiden med andra ord, vilket naturligtvis är mindre bra!

Så till rubriken. Esther har inte gått upp i vikt eller vuxit på längden som hon ska de senaste 2 månaderna. Därutöver har hon sovit dåligt på nätterna och varit generellt mera missnöjd än vanligt. Det senaste två veckorna har hon dessutom bajsat grönt, löst och ofta. Så jag har trott att det kanske skulle kunna vara glutenallergi. För hennes problem började i samband med att hon började äta fast mat och gröt. Men läkaren trodde inte att det kunde vara det. Hon får nämligen bara havregröt, och det finns mycket lite gluten i havre. Han trodde mera på mjölkallergi, och efter bara några dagar med mjölkfri kost så är magen bättre och faktiskt sov hon ändå till kl. 03 i natt förrän hon vaknade första gången! Det har inte hänt på 2 månader...Och så har hon börjat sitta utan stöd! :) Vid 6½ månader som storebror.

Lukas mår bra som vanligt. Sover dåligt på nätterna, vilket han har gjort rätt länge nu. Vi väntar fortfarande på tid till operation för halsmandlarna. Han snarkar så hemskt...:( Hoppas det sker snart. I övrigt oroar vi oss lite för svininfluensan - speciellt som vi tagit beslutet att inte vaccinera Esther. Det är klart att det känns lite oroande att gå emot läkarens rekommendationer, hoppas vi inte tagit fel beslut! Måste ändå säga att det känns skönt att vi inte vaccinerat henne med tanke på dålig viktuppgång och eventuella matallergier och så.

Idag regnar det och snart har alla löven ramlat av träden. Och mindre än två månader fram till jul! :)