Carina

För ett tag sedan skrev jag i bloggen att vi inte skulle vaccinera oss, inte ens Esther. Men nu tror jag att vi har tänkt om angående Esther. Hon tillhör riskgruppen och är i farozonen att drabbas värre ifall hon smittas av svininfluensan. Det är svårt att veta vad som är bäst. Det finns en massa konspirationsteorier i omlopp och inga objektiva forskningar känns det som. Läser man på internet blir man bara mera orolig och jag har grubblat och oroat mig i det oändliga. Jag har bett och läst och bett ännu mera och önskat få frid över mitt beslut, men inte riktigt fått det. Och tanken att Gud inte ger mig frid eftersom beslutet jag tagit (att inte vaccinera Esther) varit fel, har slagit mig. Nu har jag ändrat mig och bestämt mig för att vaccinera Esther i allafall och konstigt nog har jag mera frid över detta beslut, även om jag naturligtvis fortfarande oroar mig och grubblar över detta. Jag har bett att Gud på något sätt ska hindra mig från att vaccinera Esther om det är fel, och om Han inte hindrar mig så har jag bett att Han ska välsigna vaccinet i stället. Mera ligger inte i min makt och jag MÅSTE lämna all min oro och mina bördor på Honom. En övning i att förlora kontrollen - bra för mig som är en riktig kontrollfreak! Men be för mig, speciellt Esther, att beslutet skulle vara rätt och att Han skyddar henne för att biverkningar. Jag oroar mig inte för de omedelbara biverkningarna, snarare de långsiktiga, de som kan dyka upp om ett år, 5 år, 10 år...SÅ mycket oro jag har för Esther! Så rädd jag är för att förlora henne...och så mycket jag älskar det lilla livet! Kanske för att jag ständigt lever med rädslan att inte få ha henne. Så klart oroar jag mig också för Lukas, men inte på samma sätt. Att förlora Esther är mera en realitet känns det som, mänskligt sett alltså. Och då är hon ändå "frisk". Tänker på dem som "på riktigt" har ett sjukt barn!  

Annars då? Vi var på pricktest angående mjölkallergi förra veckan. Pricktestet visade ingenting så ett blodprov togs som vi ska få svar på denna vecka. Hon får mjölkfri kost, och bajset är mera normal både till färg och konsistens. Men hon fortsätter att sova dåligt och har börjat spy mycket oftare. Hon spyr omedelbart efter att hon ätit fast mat, både gröten på kvällen och lunchen. Hon äter inga stora mängder, vi är kanske uppe i en halv liten burk till lunch, och lite gröt. Ändå spyr hon från det hon ätit i 1-1½ timme framåt. Det kommer inga stora mängder i taget, men efter ca 1 timme kan det inte finnas mycket kvar av lunchen/gröten i magen eftersom hon äter så små mängder. Men hon är fortsättningsvis glad och go´ på dagarna. Hon utvecklas som hon ska, sitter stadigt utan stöd, tar sig upp på alla fyra och gungar och försöker krypa. Hon har tagit några krypsteg men verkar inte ha full kontroll ännu. Hon snurrar på stället och backar fort. Hon kan sätta sig upp från krypposition och andra vägen också. Lite senare än Lukas är hon, men inte särskilt mycket ändå! Och han gick vid 8½ månader och det är ändå inte riktigt "normalt". :-) Så hon utvecklas bra och som hon ska med andra ord. Oroar mig ändå för magen och maten och tillväxten.

Martin var i Tyskland hela förra veckan och det gick rätt bra. Naturligtvis blir tålamodet rätt kort mot slutet och trött är man ständigt eftersom Esther (och Lukas också för den delen!) sover så dåligt. Här är några bilder:




Lukas leker, vilket han är otroligt duktig på, speciellt när pappa inte är hemma! :-) Av pappa, eller Martin som han säger, kräver han 110% hela tiden!


Vem där?? :-)

 
Från en av våra fina lekparker här i närheten.


Hannes och Lukas på det tre-hövdade monstret.


Samma park.