Carina

Usch, för en jobbig natt! Kl. 23 igårkväll vaknade Lukas och spydde ner hela sin säng. Bara att stiga upp och byta på den lilla stackaren och bädda rent i sängen. En kvart senare var det dags igen. Så fortsatte det med ca 20 minuters mellanrum fram till halv 3 och därefter en gång i timmen fram till halv 6. Då var det slut. Men jag tyckte så synd om Lukas för efter de två första gångerna så fanns det inget mera i magen att spy upp, ändå fortsatte magen att vända sig ut och in på honom fram till halv 6. Då hade jag gärna tagit magsjukan från honom om det gått. Han var så tapper ändå och knappt grät alls, bara när kramperna vände magen på honom och det kom upp saliv och galla. På morgonen var han lös i magen, men efter det har han mått hyfsat, tror jag. Inget mera spyande eller lös mage, däremot trött och utan aptit, men det är ju inte så konstigt.

Nu sitter Martin och jag och känner oss inbillningssjuka. :-) Hoppas dock att vi klarar oss, eller i varje fall inte blir sjuka samtidigt. Sätter in en bild av familjen Ventin. Inte lätt att få alla att se bra ut på samma gång...:-)

Vi har nu varit två veckor i Finland och det känns verkligen som en hel evighet. Några dagar kvar innan vi styr kosan söderut. På måndag åker vi och det ska bli otroligt roligt! Vi har hunnit med mycket under dessa dagar. Det har blivit en del körande mellan Vasa och Lepplax, men ändå inte "oöverkomligt". Vi tillbringade julen i Vasa, Lukas och faffa var tomtar och delade ut julklappar.Vi har bestämt oss för att inte lura Lukas att det finns någon julgubbe. Han tyckte det var jätteroligt att få vara tomte med faffa! Han fick mest julklappar, vilket naturligtvis var jätteroligt för honom. :-)

Juldagen och de därpå följande dagarna tillbringades i Lepplax, vi hann hälsa på stormommo och Martins kusin med familj i Kokkkola, i deras nyrenovarede 200 år gamla hus. Underbart vackert hem!! Sedan åkte vi tillbaka till Vasa, där Martin hade två arbetsintervjuer i början av veckan, Wärtsilä och TK Engineering. Inget besked fick vi så vi åker tillbaka till Göteborg med lika stor vetskap om vår framtid som vi hade i Göteborg, dvs. inget!. Vi har kört omkring i Vasa området och tittat på radhus till salu, utan att ha bokat någon visning. Eftersom vi inte har något besked om någon flytt så orkar vi inte titta så allvarligt ännu. Vi har dock pratat med banken om lån, och det känns som ett steg i rätt riktning i allafall. Nyårsafton tillbringade vi i Smedsby med Mauritz och Ia och det var lugnt och skönt. Nu är vi tillbaka i Lepplax, ska på Hannahs 2-års kalas i morgon och hälsa på Netti och Pekka ikväll. De sista kraftansträningarna, alltså....

Sätter upp en bild av Lukas och hans älskade morbror Joppi. 

Så börjar de sista dagarna innan vi åker hem. Jag känner ingen direkt julstress eller någon annan stress heller, men det är en del att göra. Har en massa julklappar stående framme som borde paketeras in, har inte börjat packa eller ens tänka på vad vi ska ha med oss under ca 2 veckor. Men alla julklapparna är i allafall inhandlade. Igår var Lukas och jag på stan och köpte det sista till fadderbarnet Hannah. Fick inte tag på det jag hade tänkt, men tror det blir bra ändå. Sedan fick Lukas faktiskt ytterligare en till julklapp, så nu får det definitivt räcka! När vi var på stan passade vi på att titta på "levande julkrubba" vid domkyrkan mitt i stan. Julevangeliet med riktiga djur och människor...Kamelen var bäst och riktigt gullig, tyvärr fick vi ingen bra bild, men jag sätter upp den i allafall. De tre vise männen med guld, rökelse och myrra rider in i Betlehem...



Egentligen borde jag inte sitta här utan i stället städa, diska, packa...*suck*. För en och en halv vecka sedan var vi på Jul på Liseberg tillsammans med bröder & respektive. Sätter upp en bild på detta för julstämningens skull. Just nu är all min julstämnning helt borta. Borde ta mig tid att städa upp, sätta på julmusik och tända lite levande ljus så brukar den komma tillbaka.



En till Lisebergs bild...Det blev inte så många bilder innan kameran laddade ur eftersom vi glömt att ladda batteriet innan. Typiskt! Vi fick i varje fall gruppbild och lite julstämning. Synd, eftersom vi inte vet när vi kan gå på Jul på Liseberg nästa gång...



Stressa inte ihjäl er inför julen!

Känner mig så duktig idag! Jag har varit på gymmet för första gången på 2 veckor, och passade på att ta en 1½ timmes träningspass med 60 min på cross-trainern och ca ½ timme på gymredskapen, eller vad det heter! :-) Sedan duschade jag och gick på vattenmassage i 15 minuter. En skön och avkopplande dag, med andra ord. Lukas går på "gymmets dagis" när jag tränar, och där trivs han som fisken i vattnet. I övrigt händer inte så mycket på hemmafronten. Vi hade besök av bror Dani och Sofie med Hannes, och bror Joppi och hans Johanna förra veckan och fick gjort en hel del shopping. Nu är i stort sett julshoppingen klar, ska bara ha någonting till fadderbarnet Hannah också. Men jag vet vad det ska bli, så det är bara att ta sig till stan för att köpa det. Vi åker hem på fredag om en vecka, så det är bara skönt att det mesta är fixat! Nästa vecka går säkert åt till att packa och städa så att huset inte är en svinstia när man kommer tillbaka. Vi vet inte ännu hur länge vi kommer att stanna i Finland, eftersom vi hört rykten om att Martin ska vara ledig en hel månad. Men det får han besked om nästa tisdag. Det är ju en ledighet med lön, så det skulle inte sitta alltför illa! :-) 



Magen växer, men jag tycker ändå inte att den är såå stor. Är i vecka 23 nu och jag tycker att den var minst lika stor, om inte större med Lukas. Han var ju ändå första barnet, och magen var inte uttöjd innan (inte så jättemycket i allafall...:-D) Särskilt tungt är det inte ännu heller. Med Lukas var jag enormt stor i slutet och det gör absolut ingenting om magen inte blir lika stor denna gång.

Och så har vi flyttat Lukas tillbaka till vårt rum. Han har sovit bedrövligt ungefär en månad nu och jag orkar helt enkelt inte stiga upp ur sängen och gå till hans rum 2-5 ggr/natt. Han över 2 år och man tycker att han borde kunna sova själv nu. Dessutom har han de senaste 3 nätterna vägrat somna om på natten om han inte fått komma i vår säng. I natt är det slut med det, han MÅSTE lära sig sova i egen säng åtminstone. Jag är ständigt trött pga. sömnbristen nu. Tur att det är 4månader tills Esther kommer, så att vi hinner få ordning på Lukas' sömn tills dess - hoppas jag!!

i Betlehem koncert med Carola igår! Martin och jag hade barnvakt, kusin Johanna, och passade på att njuta av en fin och stämningsfull koncert på koncerthuset vid Götaplatsen. Dyrt, men väl värt varje krona! Man blir glad av att lyssna på Carola. Hon är entusiastisk och passionerad och för fram sitt kristna budskap i stort sett mellan varje låt, vilket gjorde att GP kallade det för ett förtäckt bönemöte! :-) Jag beundrar i varje fall hennes ork att leva ut och bekänna sin tro, trots det motstånd hon möter från alla håll och kanter. Ingen sjunger julsånger som Carola! Vi var på hennes förra julkoncert för 4 år sedan i Scandinavium också, men jag gillade denna bättre. Förra koncerten var en kopia av hennes jul-CD, denna hade en hel del nya arrangemang som var lyckade enligt mig, en fantastisk kör och trevliga överraskningar. Rekommenderas till den som har möjlighet att gå och se och lyssna! 

Här hemma har vi jul! Vi fotade julkort i lördags och hade julmys med familjen; glögg, pepparkaka och jultårtor. I morgon får vi besök av två bröder + respektive/familj! Ska bli så roligt, med mycket shoppande och umgänge. Hoppas alla julinköp är gjorda efter denhär helgen, för sedan är det faktiskt bara två veckor tills vi åker hem till Finland för att fira jul! :-) Vart har tiden flugit iväg?? Efter julen kan jag börja vänta på Esther känns det som. Innan finns det så mycket annat så hon får vara ifred..:-) Förutom när jag känner hennes sparkar förstås, då längtar jag efter henne. Moderkakan är ju i framväggen, så än så länge känner jag henne bara på insidan. Men resten kommer väl. Känslan är att hon är lugnare än Lukas var i magen. Spännande att se om det stämmer!

Nu är det tvätt och lite städ inför besöket som gäller.

besök för tredje gången för mig idag. Allting var som det skulle och denna gång hörde man babyns hjärta slå starkt och bra, 147 slag! :-) Skönt att hjärtljudet genast hittades efter alla svårigheter förra gången. HB var stabil på121 och alla andra värden som de skulle. Barnmorskan tyckte också att vi skulle få ett nytt ultraljud inbokat till vecka 32 ungefär. Detta eftersom det var lite oklart kring hjärtljudsultraljudet förra måndagen. Hjärtat var friskt och starkt, men huruvida Esther var spegelvänd eller inte, var inte lika självklart. Hursomhelst ska det bli roligt att se henne en gång till innan hon är på utsidan! :-)

Och så fick Lukas kallelse till tandläkaren om en vecka! Visste inte att barn skulle på 2-års tandkontroll. Nu är det allt någons föräldrar som får skärpa sig med tandborstningen. Vi är fullkomligt urusla och lata med den biten, så Lukas' tänder ruttnar säkert och ramlar av snart. Som tur är så har vi ingen gottegris här hemma. Han dricker inte saft, äter inte bulla och kakor särskilt ofta eller gärna. Godis gillar han inte. Det ända han äter är choklad och "slickepottar". :-) Hoppas således att tänderna ser bra ut!

Snart får man börja fundera på julen. Tänkte julpynta nu till helgen. Kanske skulle ta och baka pepparkaksdeg i veckan så att man får baka ut dem mot slutet av veckan. Skulle vara härligt med julpynt och doften av mormors pepparkakor lagom till den finländska lillajulen nu på lördag....

I morgon ska jag till jobbet och få lite papper till försäkringskassan ifyllda och förhoppningsvis ska jag snart börja få in lite pengar därifrån. Problemet med Martins jobb har löst sig så vi har inga ekonomiska bekymmer just nu. Det är ju i allafall skönt.

Nu har Lukas vaknat från sin dagstupplur. Han håller tydligt på att vänja sig av med dagssömnen, detta sedan en vecka tillbaka. Vissa dagar går det inte att få honom att somna. I lördags slängde han napparna i soporna! Vi har förberett honom ett tag på detta genom att prata om att om han slänger napparna så får han gå in i en leksaksaffär och välja precis vad han vill. Så i lördags gjorde vi slag i saken och jag måste säga att det gått över alla förväntningar. Han har somnat hur lätt som helst på kvällarna och sovit riktigt gott på dagarna. Lilla ungen blir stor! *snyft* :-)

Vi fick fantastiska nyheter igår. Sjuksköterskan på hjärtavdelningen gjorde en lång och omfattande undersökning av babyns hjärta, över en halv timme tittade hon bara på hjärtat ur olika vinklar. Inte ett ord sade hon! Till slut frågade Martin hur det såg ut. "Av mig får ni inga besked, jag är ingen kardiolog", svarade hon, och det kändes ju att här får vi inga goda nyheter i allafall...Sedan kom kardiologen in och tillsammans satt sjuksköterskan och läkaren och tittade genom filmerna och pratade sinsemellan i medicinska termer. Efter ett lite tag sade de dock båda att det såg mycket bra ut. De kunde inte upptäcka några missbildningar eller något misstänkt överhuvudtaget. Hjärtat slog starkt och bra och alla vener och ådror var precis som de skulle! Inte nog med det, de två specialisterna kunde inte ens se att Esther skulle vara spegelvänd inombords!! Vi påpekade ett par gånger att det var 3 stycken som konstaterade situs inversus totalis i torsdags, och då diskuterade specialisterna lite sinsemellan, med både ville ändå framhålla att det inte kunde se något som skulle tyda på att Esther var spegelvänd. Kardiologen skulle dock skriva in i journalen att en extra hjärtundersökning skulle göras i samband med födseln.  

"Se, Jag gör allting nytt" - säger Han som sitter på tronen, dvs. Jesus (Upp 21:5). Han har verkligen gjort allting nytt för oss och Esther! Så många böner som betts för oss av våra vänner runt om i världen, de har verkligen burit oss genom en tumultartat och omskakande helg, och det finaste av allt fick vi igår när läkaren konstaterade att allting så bra ut. Inte ens spegelvänd är hon. Vi tackar Gud för detta!  

Idag känns det bättre. Igår var en sorgens dag, då det egentligen slog mig att vår lilla tjej kan vara allvarligt sjuk. Jag hade svårt att orka vara med Lukas och Martin var tvungen att komma hem tidigare från jobbet. Orkade inte med riktigt...Torsdagen efter ultraljudet kände jag mig egenligen bara positiv. Tänkte att det är självklart att vår dotter inte är sjuk...Men idag känns det mycket bättre. Vi kan inte annat än vänta på måndagen och hoppas på positivt besked. Men vi har bara en sak som snurrar i huvudet, och det är Esther och vad som kommer hända med henne/oss och hur hon mår, och vi har båda lite svårt att sitta och prata om triviala saker med andra, det känns inte viktigt. För oss finns det bara en sak som känns viktig.
 
Lukas älskar att pyssla. Sätter in en bild från en av våra pysseltillfällen.

Sätter in en bild av vår älskade son!

Vi var på ultraljud igår med bebben i magen. Jag har kännt mycket oro inför ultraljudet och också annars oroat mig över att något skulle vara fel. Tyvärr kunde det bekräftas att något eventuellt också är fel....Barnmorskan började efter ett tag vrida sig, förklarade att hon inte riktigt fick till detta med höger och vänster på barnet, så att hon försökte härma barnets position. Efter ett tag förklarade hon att hon tyckte att hjärtat fanns på fel sida. Detta ville hon ha bekräftat av en annan barnmorska, som efter en snabbt titt också drog samma slutsats. Oron växte och vi fick sätta oss ner utanför för att vänta på att göra specialultra.

Spec.ul. bekräftade att babyn hade situs inversus totalis, dvs. totalt spegelvända organ inombords. Det finns två varianter av detta syndrom, partiell och total spegelvändhet, av vilket den totala är den "godartade", vilket ju kändes bra att veta. Det finns bl.a. en ökad risk för hjärtmissbildningar med detta syndrom/tillstånd, vilket spec.ul "inte kunde utesluta". Hon bokade därför en tid till barnkardiologen, och vi fick tid genast inkommande måndag. Ska bli skönt att få det kontrollerat så snabbt som möjligt, för just nu snurrar detta i huvudet på oss mest hela tiden. Att barnmorskan spenderade så mycket tid med att undersöka babyns hjärta känns naturligtvis inte bra. Då är oron större för att hon faktiskt såg något avvikande. En annan oro är att barnmorskan sade att det är ytterst ovanligt att upptäcka tillståndet på rutinultraljudet, oftast upptäcks det bara för att barnet har ett hjärtfel. Så varför upptäcktes vårt barns fel?? Hon tyckte dock att hjärtat slog starkt, regelbundet och bra, men hon var lite tveksam kring in- och utflödet ur hjärtat. Nu väntar vi i allafall på måndag och läkarbedömningen. Förhoppningsvis är det inget allvarligt!

Det roliga med ultraljudet var att det bekräftades att vi ska få en liten tjej! :-) Jag frågade båda barnmorskorna, den första sade att man inte kan se så här tidigt. Till den andra sade jag att jag själv tror att det är en tjej, och hon bekräftade att "kunden har alltid rätt, det ser ut att vara en tjej". Så vi väntar inget sjukt barn, vi väntar Esther! :-) Och, oj, vilka starka känslor jag redan har för detta barn! Så efterlängtat och älskat av både mig och hennes pappa. 

Här regnar det och jag har i stort sett gjort fredags städningen klar. Bara toaletten klar, men den fixar jag när Lukas sovit klart. Hoppas han kan sova i oväsendet. De håller på att byta en massa kylskåp i huset och släpar skåpen upp- och nerför trappan så att det dunsar och ekar mellan stenväggarna! Kanske de är klara snart...   

Be för oss och lilla underverket i magen!

Idag har jag varit duktig! Jag har frostat ur frysen, något jag haft för avsikt att göra ett bra tag nu, men inte orkat ta tag i. Just nu är jag uttråkad och har inget att göra, och då är det perfekt att göra en massa "måsten"! Har också bakat kokosbullar, som väl blev sådär...Inget går upp mot mammas bullar med kardemumma och kanel och socker inuti. Dessa får dock duga. Roligt att prova något nytt. Ska se om jag orkar baka bröd ännu idag också. Just nu ska jag dock ta det lugnt eftersom Lukas sover middag, och det är min lugna stund på dagen! Då görs inga "måsten", då njuts det bara! Laddar upp en gammal bild Lukas när han hjälpte mig att baka... 




I förra helgen var vi på Hus och Hem mässa på svenska mässan. Så småningom ska vi väl köpa eller bygga hus och det är roligt att samla på sig idéer. När vi bor i Vasa är det betydligt svårare att gå på stora mässor, så vi får passa på så länge vi bor här. Nu inkommande söndag är det farsdag och Lukas och jag har fixat allt klart inför söndagen. Med lite bak och mys blir allt perfekt! Skriver inte vad pappa ska få, ifall han råkar läsa bloggen. Lukas har inte fattat detta med att berätta saker ännu, för han har inte haft några som helst problem med hemlisar ännu...:-)

Idag ska Martin skriva kontrakt för sin nya arbetsgivare. Samma arbetsgivare i praktiken, Volvo, men nytt bolag som betalar ut lönen. Hoppas den kommer mera regelbundet då, eller kommer över huvudtaget! Dessutom åker bilen in på verkstan en vecka för att fixa skadan från i somras. Hur ska vi klara oss utan bil?? Fast det är kanske hälsosamt och vi kanske blir lite mera miljömedvetna....:-) Igår kväll var vi iväg till butiken för att bunkra upp med mat i allafall, så vi slipper småhandla i en veckas tid.

Dimmigt, gråtrist och råkallt är det ute. Igår var det rätt fint väder och då passade Lukas och jag på att åka in till stan och shoppa lite, läsa en massa böcker och mysa på stadsbiblioteket och äta lunch ute. Det funkar bra att vara ute med honom. Man ska inte ha några illusioner om att sitta och fika i godan ro i timmar, men om man uträttar sina ärenden effektivt så gillar han den liv och rörelse som finns på stan. Vi shoppade farsdagspresent, lite babykläder till en vän som fått en dotter, samt kunde inte låta bli att köpa lite neutrala kläder till vår egen bebbe! :-)

Babyn ja, ultraljud nästa vecka ska bli spännande. Jag känner mig inte det minsta gravid och faktiskt riktigt nojig och orolig. Jag inbillar mig att något är fel. Att babyn dött, att den är sjuk eller handikappad eller något liknande. Det är säkert inte helt ovanligt att känna så, men samtidigt så onödigt eftersom jag inte varken kan eller vill göra något oberoende vad som kunde vara fel. Jag har inte kännt något direkt ännu, ibland inbillar jag mig lite små rörelser, men jag tror att det är just det vad det är; inbillning. Vi såg ju babyn vifta och sparka för någon vecka sedan, men ändå kan jag inte slappna av.
 
/Carina

är den enda motivationen man har till att göra ett bra jobb. Ja, eller ur kristet perspektiv finns det kanske ytterligare en och annan sak man kan tillägga i denna fråga, om man ser på Jesu lära. Men när lönen helt uteblir då är det svårt att tänka som en kristen...:-) Just nu har vi lite oro och en massa funderingar kring Martins jobb och vad som ska hända i framtiden. När är måttet rågat liksom? Hur mycket ska man behöva stå ut med? Mycket tankar som flyger runt just nu, åtminstone hos min käre make.

Lukas är frisk nu. Han hostar fortfarande så att han har svårt att sova på dagen. Däremot sover han hyfsat på natten och det är det viktigaste. Vi har flyttat honom till eget rum. Fram till för en vecka sedan sov han hos oss, med den följden att både han och jag sov dåligt. Flytten till eget rum har gått över alla förväntningar. Han har de senast två nätterna tom. somnat helt själv i sin säng! Det har aldrig hänt tidigare.

Vi har börjat surfa på hus i Vasa. Det betyder väl att vi mentalt håller på att flytta?? Det känns roligt och spännande att planera och drömma, även om det knappast blir något husköp just med, med tanke på det världsekonomiska läget. Räntorna är förhållandevis höga, men framför allt är husprisen alldeles för högt! Martin tycket att vi ska bo ganska nära stan, med tanke på att vi de senaste åren bott i en storstad, och där har han nog en poäng. Han är rädd att vi får nippran om vi bara ser åkrar hela dagarna...;-)

Lukas verkar ha ett ökande behov av vänner. Han frågar med jämna mellanrum vilka pojkar han ska leka med, säger att han vill ha kompisar och längtar till gymmets dagis. Där var vi igår och innan vi gick så undrade Lukas om det skulle finnas andra barn. Som tur var så fanns det en annan 2-åring där och Lukas ville inte komma hem med mig! Jag har alltså guldkortet på Life här i Kortedala, vilket innebär fri barnpassning och gymbesök för 299 sek/månad. Ganska billigt tycker jag! Ingår solarium (vilket jag aldrig använt) och massage också i priset.

Nu ska vi ta oss ut i solen och leka i parken. Solen skiner och det är en härlig höstdag. Man vet aldrig hur många sådana det blir....

/Carina

är mycket tyngre än man tror. Detta trots att MITT nattjobb inte fysiskt innebär några större ansträngningar. Jag sitter och övervakar ett gäng tonåringar framför en kamera hela natten, och har utöver det ett litet städområde som idag råkar vara en skolsal. Problemet för mig är egentligen inte att vara vaken en hel natt, speciellt inte första natten, utan snarare att jag totalt saknar förmåga att sova på dagen. Vilket gör den andra och tredje natten ganska outhärdliga...

Lukas har mått lite bättre idag, men vi hittade röda utslag över hans kropp så troligen har han nässelfeber. Han har haft runt 38 grader feber idag, eller igår blir det väl eftersom klockan är 04:30...Nu räknar jag ner mina pass. Har bara ett jobbpass till inbokat nästa vecka, och sedan har jag tänkt bli avstängd med förlängd havandeskapspenning pga. risker i miljön. Ska inte bli några problem på det området! Måste erkänna att det känns skönt! Har haft lite sammandragningar när jag jobbat och det beror antagligen på stressen. Så det ska bli skönt att helt koncentrera mig på Lukas och babyn. Känns iofs som en hel evighet till april, men det går kanske snabbare än man tror.

På tal om april och det som väntar, dvs. förlossning, så hade jag en snabb panikkänsla idag när jag tänkte på att babyn ska ut också. Tänk att ingen ännu kommit på ett helt smärtfritt sätt att föda barn!? Kejsarsnitt lär ju ska göra jätteont efteråt, så smärtan verkar man inte bli av med hur man än gör. Tänk om jag inte klarar av att föda barn igen?? Det gick ju bra med Lukas, men man kan inte förneka smärtan, och det är skrämmande.

Nu ska jag sluta filosofera och avsluta mitt städområde.
/Carina

är sjuk. Just nu går det ingen nöd på honom, han busar och härjar som vanligt. Men igår hade han över 39 grader feber och idag har han 38. Jag har fortfarande inte fått honom att sova fast kl. snart är 1. Och inte har jag någon lust att städa heller...*suck*. Såja, och nu blev genast ännu lite svårare att städa, för Lukas tömde ut alla legoklossarna!

Igår var vi på besök till barnmorskan. Hon skulle kolla hjärtljuden. Hon sökte och sökte utan att hitta något. Men hon var väldigt lugn och förklarade att det är ganska vanligt att det är svårt att hitta ljuden ibland. I allafall så hade de precis fått in en ny ultraljudsapparat och doktorn var där idag, så hon gick till honom och kollade om han hade tid att kolla snabbt om han kunde se babyn + hjärtat. Det kunde han och han hittade också genast den lilla vildbasaren! Viftade med armarna och busade och hjärtat slog så fint! Efteråt uttryckte barnmorskan lättnad så det kanske inte var så vanligt heller att man INTE hittar hjärtljud i v. 16....Hur som helst, slutet gott, allting gott! Fantastiskt roligt att få en liten snabbtitt på babyn. Ultraljudet är inte förrän om 3 veckor. 

Efteråt åkte vi till stan, Lukas och jag, och shoppade lite. En mössa och en halsduk till mig och lite tröjor till Lukas. Måste passa på att shoppa nu när man bor i en storstad och det är lätt att hitta fina grejer. Jag antar att det kommer att bli mindre shoppande sedan när vi bor i Vasa! :) När vi kom hem från stan var Lukas hängig och trött och somnade för andra gången den dagen, och när han vaknade så hade han över 39 grader feber. Så det förklarade saken. Just nu är jag en nojig mamma, för detta är femte (5:e!) gången Lukas är sjuk under hela sitt liv! Så vi är inte direkt vana...;) 

Det regnar ute och är grått och trist. Ingen större sorg över att vara tvugna att vara inomhus med andra ord! 

/Carina   

Det regnar ute, nästan alla löv har gulnat och fallit av träden och jag sitter och längtar efter sommaren....Lukas sover fortfarande och den tiden är oerhört dyrbar. Vi har en liten energiknippe här hemma, så stunderna för mig själv är liksom "priceless"! Här kommer i varje fall lite sommarminnen från Finland...  

Till min lilla värld som utlandsfinländare! Mamma till en 2-årig son och gravid med nr. 2, som beräknas komma i april 2009. Här skriver jag om mina vardagsbekymmer och glädjeämnen, framtidsplaner, min graviditet och min underbara son. Och säkert också om min icke mindre underbara man! ;-)